Blodets meridian, av Cormac McCarthy

Betyg: 3 blodiga skalper

9100112356_165536214Låt mig presentera alla tröglästa böckers heliga urmoder. Sedan jag lärde mig läsa har jag nog aldrig spenderat så mycket tid per sida för att hänga med i en story.
Men med det sagt: Det här är ändå en rätt schysst bok, om man gillar vilda västerns och inte har det minsta bråttom. För det här är en spagettivästern i bokform, med väldigt långa, ofta väldigt brutala scener som utspelar sig i ett enformigt och dystopsiskt ökenlandskap.
Det är i mitten av 1800-talet som en ung man på glid får chansen att rida med en grupp ökända skalpjägare. Det blir en lång färd genom ett veritabelt helvete där kompaniet jagar indianskalper för att sälja till amerikanska och mexikanska myndigheter.
För en ung man utan andra referenspunkter i livet blir människoslakt snart nog en helt vardaglig företeelse som han utför utan att reflektera så mycket över det. Tills en dag då allt går över styr, verkligheten kommer i kapp honom och han, kanske rent av på ett omedvetet plan, inte pallar längre.
Det är en bok som lever på sina första starka kapitel och en väldigt stark avslutning. Där emellan är det i ärlighetens namn ganska mycket transportsträcka. En trea.