IMG_4099

Lappen som nazisterna tejpade upp vid ÖP:s och LT:s entré natten till Förintelsens dag, 27 januari.

Förra veckan publicerade ÖP min kartläggning av Svenska motståndsrörelsen, där jag förklarar orsakerna till de ökade nazistaktiviteterna i Jämtland under det senaste året och även presenterade personerna bakom dem.

Som journalist hamnar man i en lite märklig situation när det kommer till SMR. Inte bara för att rörelsen har en lång historia av hot och våld som man måste förhålla sig till, utan även att rörelsens medlemmar verkligen lever med en radikalt annorlunda världsbild än oss andra.

De tror på fullaste allvar att det finns en ondskefull judisk konspiration som styr världen, att den är ute efter dem och att jag som journalist är dess hantlangare. De vill verkligen avskaffa demokratin, införa raslagar och göra sig av med oliktänkare – och de skäms inte för att säga det. Vilket givetvis skiljer dem från de politiker vi journalister kan möta i bland och som kör med dubbla agendor. Ni vet, de som säger en sak i det offentliga och en helt annan bakom stängda dörrar.

SMR är inte alls sådana. De ser dig i ögonen säger vad de tycker med en gång, om det så är att det är att de vill se dig död.

När stiftelsen Expos årsrapport visade att SMR växer snabbast av de nazistiska rörelserna och beskrev den som både militant och kriminellt belastad, så hänvisade nazisterna själva till undersökningen på sin hemsida och kallade 2014 för ett succéår. Det det är den logiken som gäller liksom. Att det som får vanligt folk att dra efter andan blir bra reklam för dem och ju hemskare desto bättre. De stärks av folks rädsla och vet att media, med sin svaghet för drama, beredvilligt brukar hjälpa dem att sprida den.

IMG_4127

Resterna från SMR:s avspärrningstejp utanför ÖP:s redaktion.

Och det är det här som försätter mig som journalist i en märklig situation. Och även min arbetsgivare förstås.

Under arbetet med granskningen gjorde jag ett par försök att kontakta den mest aktive och högprofilerade nazisten, för att i sedvanlig pressetisk ordning låta den granskade komma till tals.

Som förväntat så kom det nu inget svar eftersom SMR inte brukar uttala sig i ”judemedia”. Tankeställaren fick jag först när min chefredaktör ställde den retoriska frågan vad vi gör om han svarar. Om nazisten plötsligt ändrar sig och vill komma till tals i Östersunds-Posten.

Frågan är berättigad. För granskningen i sig, den måste vi ju givetvis göra. Det är vårt jobb att berätta vad som händer i samhället på både gott och ont.

Men utöver det. Vad skulle en person som vill göra sig av med demokrati, fri press och alla oss oliktänkare kunna säga – och som ÖP skulle kunna publicera – utan att marknadsföra just den rädsla som nazisterna vill att vi alla ska känna för dem.

Inget, skulle jag tro.

Så det bästa vi kan göra är väl också det vi gjorde tror jag. Att helt sakligt berätta vad som händer, ta samma publicistiska hänsyn för nazisterna som vi gör för alla andra och inte frestas till att dramatisera saken mer än vad den förtjänar.

För trots det obehagliga i nazismen och att den växer här i Jämtland just nu, så ska man komma ihåg att gruppen varken är så stor, organiserad eller så allmänfarlig som den själv vill ge sken av.

—————-

Här har ni de tre artiklarna samlade.

Nazistprofiler har upprättat bas i länet.

Här är de inflyttade nazisterna.

Expo: därför flyttar nazisterna till Jämtland.