Marcus i Bloms

Små berättelser

Egna eskapader

Mina barndomsmonster har fått fint sällskap

Det känns som att jag lyckades pricka in en bygdehistorisk liten guldådra med min förra ÖP-krönika:

Monstren på min hemgård och deras väl definierade arbetsuppgifter

Många läste och delade krönikan, vilket förstås är väldigt roligt i sig, men bäst av allt var nog att så många hörde av sig eller skrev i kommentarsfältet på min Facebooksida och berättade vilka monster de själva hade hotats med i barndomen.

Så jag tänkte göra en snabb liten sammanställning av dessa kommentarer för er och som ni kan läsa om inte är mörkrädda. För det jag inser efter det här, är att vi måste ha haft en helt enorm monstertäthet per capita här i länet. Och kanske har vi det fortfarande?

Kvällsfläxa: tog barn som inte lade sig lydigt om kvällarna, i alla fall i norra Hovermo och södra Kövra. I Bloms kunde hon ge ifrån sig ett gastkramande läte från nedervåningen om man blev allt för stökig uppe i sovrummet.bat 2.jpg

Källarkusn: tog barn som höll till i källartrappan när det inte var någon vuxen i närheten. I Uppsalatrakten fanns Källargubben som jobbade efter samma handlingsplan.

Brånnskusn: tog barn som lekte vid brunnen och det var därför den var farlig.

Aogåbben: tog barn som lekte för nära Hovermoåns strida forsar. När jag var hemma senast så hörde jag faktiskt om ett barn som hade sprungit hem och sagt att han sett Aogåbben helt nyligen, men just i det fallet hade det visat sig vara en vanlig Svedjebo.

Pomperipossa: kunde ta barn som olovligen lekte nära bäcken i Sanne.

Hexenmaske,_Berchtesgaden_(Witch_Mask)_-_geograph.org.uk_-_8008 (1).jpg Pustkäringa: tog barn som olovligen gick in i gårdssmedja, i Bräcke kan man misstänka, utifrån vem som tipsade.

Kasormen: det kanske läskigaste monstret av dem alla, levde i gödselstacken i Fabians i Kövra och drog ner barn som kom för nära den.

Höukråva: tog barn som förde oliv eller sjöng, efter läggdags i Persåsen.

Bertil Elaking: Tog barn som olovligen gick till en viss smedja i Hoverberg. När barnen upptäckte att dörren på smedjan stod öppen en dag så hade föräldrarna förklarat att elakingen hade åkt till stan för att handla. Och det är ju klart, alla måste handla ibland liksom.

Bualappen: kunde ta olydiga Västerbottniska inlandsbarn för i princip när som helst och för vad som helst. En kollega därifrån säger att han alltid var rädd för Bualappen eftersom man aldrig kunde veta.

Ogns-skeita: drog upp klövsjöbarnen i skorstenen om de gick för nära öppenspisen.

The_Dewey_Lake_Monster_(1) 2.jpgOnnman: tog barn som svor i Klövsö.

Blokjäringa: I klövsjö skar hon av tungorna på barn som svor (så om ni känner någon Klövsjöbo som både finns kvar och har tungan i behåll betyder det att hen aldrig svor som barn) men jobbade samtidigt i Svedje där hon tog barn som var ute och sprang för sent om kvällarna.

Barhacka: hade likt Bualappen mandat att ta barn för vad föräldrarna än ville och drog då in dem i stenröset där hon bodde i Klövsjö.

Köpparisköll: tog Klövsjöbarn som sprang ute om nätterna och drog in dem under en gran. Alltså, på andra ställen rövades barnen bort eller åts upp, men just i Klövjsö verkar flera monster ha specialiserat sig på att dra in barnen i små skrymslen.

Föusgåbben: Allmänt ordningsmonster i Klövsjö, som tog barn när de inte lydde sina föräldrar.

Allt det här är alltså enbart utifrån de fåtal exempel som jag själv hade med i krönikan tillsammans med vad läsare skrev i min egen Facebooktråd. Coolt va?

Så man kan inte annat än att utgå från att det finns ett enormt mörkertal av gamla monster runt runt om i våra byar. Vandrande monster, flygande monster, simmande monster och givetvis alla de monster som lurar nere i källare, brunnar och mörka vrår på våra gårdar. Om vi låter dem göra det.

Hur ska vi kunna sova om nätterna efter det här?

Ja just ja – Kvällsfläxa tar oss om vi inte gör det.

1 Kommentar

  1. Birgitta Edström

    Men vad har jag levt i för värld…inga monster kantade min barndom….däremot hade jag ibland ”nöjet” att sova ner min 6 år yngre syster vilket kunde vara nog ”sa täranes” så då tog jag till tomten…har förmodligen präglat hela hennes liv (fast jag har bett om förlåtelse många gånger) men det är otroligt hur vår generation och även din generation fick klara er själva…på gott och ont men i mina ögon mest på gott då det alltid fanns människor i min/din omvärld som visste vem vi var så inget kunde ske utan att vi försvann i mängden…

    Skickat från min iPad

Kommentarsfältet är stängt

Tema av Anders Norén