En gång var jag stark stor som ett hus

Världen var till för bravader och bus

Se på mig nu, liten och vek

Kroppen den växte, men modet det svek

Med mössan i handen jag bockar och ler

Jag niger om jag måste, om det timpenning ger

Jag känner mig sliten, men jag känner mig fri

Om frihet det är leda och melankoli 

Ref.

Fri som fågeln i bur

Fri att välja min plåga

Fri gör mig bitter och sur

Fri är en döende låga

En dag i taget och hoppet i topp

För en dag blir det bättre, så ge inte opp

Men den dagen i taget och det hoppet i topp

Det är helvete så vanskligt, utan mod i sin kropp

Klockan fem tar jag båten, men jag kommer tillbaks

När jag lärt mig vara elak och inte till lags

Farväl, det jag kände, farväl det jag kan

Jag kommer åter när jag vågar, när jag blivit man

Ref.